onsdag 30 maj 2012

Kanske man väntar ett slag ändå

I går när jag bestämt mig för att skriva "en" i stället för "man" så började jag verkligen tänka på hur jag skriver och pratar. Och jag skriver "man" heeeela tiden, och jag säger "man" heeeela tiden. Att försöka skriva "en" kändes helt fel, och jag fick hela tiden stoppa mig själv för att omformulera.
Det här är så klart inte ett argument för att "en" är ett dåligt ord, det skulle bli lika naturligt som "man" om jag bara orkade träna och träna. Men det orkar jag inte. Jag väljer bänken, där jag lugnt kan sitta och vänta på att ordet sprids så pass att det planterar sig som helt naturligt i mitt ordförråd.

MVH
Latmasken

4 kommentarer:

  1. Vet hur svårt det är! Prövade att inte säga "man" ordet under en timme när jag och en vän pratade och vi upptäckte båda två hur svårt det är. Det är lättare i skrift dock. Ett tips är att säga namnet eller prata i första person istället. Ofta säger en ord som "man och en" för att det är lättare än att säga "jag tycker" etc, då en ofta vill vara mer generell. Tack för intressant blogg, kolla gärna in min :)

    SvaraRadera
  2. Sant! Och tack för tips.
    Kul med en ny blogg att följa!

    SvaraRadera
  3. jag länkar till din blogg från min, hoppas det är ok. har benämnt den med rubriken "feministiska funderingar och symaskinskreativitet" under en länklista jag har. :)

    SvaraRadera